Snorkling

På vår tredje trip till koh chang så åker vi alltid ut på en snorklings utflykt. Visa av tidigare upplevelser så ser vi alltid till att åka med en mindre grupp av människor som du helst har träffat tidigare. Vi var 11 personer där alla kände alla förutom 2 ryssar. Lokala koh chang boende sa till oss att det avgår 10-15 stora båtar med 100+ på alla, när vi kom fram till piren så visade det sig att så var inte fallet, det var minst 20 stora båtar. Men nu måste jag skryta lite och säga att det är bra att jag och mr chang går ut ibland och träffar den lokala befolkningen för att uppdatera oss om läget. Trippen som jag fortfarande är ute på har varit riktigt kanon. Frukt och dryck hela tiden. Stor bbq och olika thai curries serverades i omgångar. 4 stopp 3 med bra dykning och en på koh wai, paradis beach där man betalar 250 till 300 bath per natt kan vara något för nille? Det har visat sig att våra båt kamrater är riktigt sköna. Ett holländskt par som har gjort en varsin skönhetsoperation och gör en dokumentär om detta. Ett mixat engelsk aussie par som lämnar england för gott, och ett tyskt par som bara är sig själva. Ryssarna är nykära och ägnar sig åt varandra. Ja just det nu ska jag mysa med mr chang

Min kompis!

Många tycker att maten, människorna, klimatet och naturen är det bästa med thailand. Men där måste jag också tillägga att chang ölen är för mig lika viktigt som allt det andra, men det är viktigt att den dricks i thailand. Jag och chang har tillsammans kommit underfund med många svårlösta mänskliga problem. Vi anser att saker man bör göra idag kan lika gärna skjutas upp tills imorgon, man ska alltid ta en sista öl även om den kommer att orsaka en kraftig baksmälla, och en rejäl baksmälla får en att inse att kroppen fungerar som den ska. Chang sa sent igår natt att om man lägger alla riskorn man kommer att äta under den här tiden i thailand i en önskebrunnn och fick önska att det skulle bli dollar istället så skulle vi vara dollarmiljonärer. Men nu är det som det är, så den endaste typ av miljonärer vi kommer att bli är riskorn miljonärer

Cats bar

Första gången vi kom till koh chang så bevisade jag att min motorik under berusning är klart urusel. Jag trampade snett och föll rakt ner i ett dike. Foten svullnade rejält och jag fick med sårad stolthet halta hemåt. När jag följande dag funderade på ett läkarbesök och fick hjälp upp till storgatan för att ta reda på var man kunde få ngn form av behandling så var det en thai kille som frågade om jag ville ha massage på min onda ankel, jag svarade ja så klart. Watcharin som han heter berättade att han och hans fru Natthanit hade precis öppnat en bar och tyckte att jag och annelie kunde komma förbi på kvällen. Det gjorde vi nästan varje kväll och Watcharin eller ngn annan masserade min onda fot. Han berättade att han har fått kämpa med landlord, kunder och myndigheter för att lyckas. Och han kämpar på fortfarande, med nya idéer. Han säljer bensin, reparerar mopeder, säljer cd och dvd och driver sin bar. När jag ser svenskar som öppnar sina barer och tror att dom ska lyckas så tycker jag bara synd om dom. Fakta under mina 2 tidigare besök här så har jag sett 4 nya svenskbarer och ingen är kvar!! Ps problem med mailen svarar er snart

Lugna stunder

Det är konstigt hur snabbt man kommer in i no worries mentaliteten. Redan på vår tredje dag så har vi inga måsten, när man började resa så hade man ett osynligt krav på sig att hinna med allt och lite till. Nu njuter man av det där vanliga. Vi har fått nya grannar, dom förser oss andra med annorlunda förmiddagsmusik. Kvinnan spelar klarinett och mannen klassisk gitarr, dom är klassiskt skolade och övar på jiddklassiker (något för mina Wolffvänner?) Vi har också märkt att det är många som återkommer år efter år. Personligen så tycker jag att det börjar närma sig gränsen över exploatering. Men när våra vänner kommer så kanske vi åker ut till ngn av små öarna för en mer backpacker stylad semester.

Once a year

Man kan säga att fötterna är ett viktigt redskap, som jag med många andra missköter. Så det är bara därför jag åker till thailand en gång om året, för att skämma bort mina fötter. Det går till på följande sätt. Jag och annelie går in till en salong, annelie gör både manikyr och pedikyr medans jag bara gör tassarna. Vi hamnar i stolarna bredvid varandra och sedan börjar hånandet. "Mistel velly bad feet" oftast följt av ett tjattrande med dom andra tjejerna och pekande på mina fötter. Det tvättas och masseras, sedan så hyvlas det, där den växande högen blir ett ämne för dom numer ondsinta salongtjejerna. Vid den här tiden på brukar dom börja med annelies händer, samtidigt så börjar man klippa mina naglar och nagelband. Sedan filar och smörjer man. Nu när jag är klar så brukar det vara 10 minuter kvar för annelie. Även om jag tycker att dom är elaka så tycker mina fötter att det är värt förödmjukelsen

Smulan

Nära vattnet!

Som vi har sagt förut, man kan hoppa i vattnet från verandan. Den här bungalowen har vi bokat till annelies bror tomas. Som kommer ner den 29/12. Efter vår jul middag igår så tog vi en sväng på gatan. Jag blev skönt packad och mötte massa bekanta från förra året. Det visade sig att många kommer ihåg min smula som med sin klar oranga färg bränner sig fast på människors näthinna.

Bangkok airways nya lounge

Nu har man landat på bkk nya flygplats. Som vanligt när vi flyger så är jag vaken och annelie sover. Vi flög med finnair helt ok, middagen var feta sallad till förrätt och ngn variant av köttfärs rätt. 2 filmer några korsord och sudoko senare nedsköljd med 2 öl 1 glas vin 1 konjak 1 bailey så var det dags för frukost. Landningen som följde gick galant. Nu sitter vi på bangkok airways nya fina lounge. Over and out

Vad kan det här vara?

Ett litet brev från myanmar. Utan att tullen har kontrollerat. Man verkar anses laglig.

Här jobbar man

Ål

Fiske på gåsö

Dags för thailand igen

Nu på lördag den 23/12 så åker vi dvs jag och min sambo Annelie till Thailand igen. Det här blir vår femte resa tillsammans, och nu liksom dom två sista gångerna så bär kosan direkt till Koh Chang. Vi kommer att göra resan i ett svep, med mellanlandningar. Så reseschemat startar med taxi från Vasastan vid 11,00 till Arlanda. Sedan blir det en en kort flight till helsingfors och sedan byte med en längre flight till bkk och därefter byter vi till en inrikesflight till Trat därefter minibuss till laem nganap(osäker på stavningen) färja över till koh Chang och sedan samma minibuss fram till Kai bai beach och Kb-resort och ett dopp vid 17,30 tiden 24/12 cirka 22h efter vi lämnade lägenheten. Ska bli kul att se om tids schemat håller. Vi har även blivit bjudna på en drink i bungalow no:7 genom en amerikansk kamrat till oss boende i Bkk, På kvällen så blir det med garanti restaurangens bbq:ade Squids (bläckfisk) som jag redan nu kan känna smaken av, en och annan chang beer lär nog slinka ner. Som vanligt när vi är ute och reser nu för tiden så kommer vi att möta lite blandade kamrater. Annelies bror Tomas kommer den 29/12 sedan så tror jag att en bra kompis med sin fru och två barn är där när vi kommer?? Ytterligare två kompisar har planerat att ta sig till oss i början av januari. Vi har tänkt oss att stanna en månad i Thailand med en en veckas avstickare till Vietnam alternativt Laos, det bestämmer vi på plats. När vi var i Thailand januari i år så besökte vi Myanmar och året innan var vi i Kambodja så nu är det bara att packa det sista, jobba av sig dom avslutande arbetspassen och lova att återkomma med bilder och kommentarer om denna lilla resa.
Må väl och God Jul